På alla hjärtans dag satt jag och tänkte tillbaka på alla underbara stunder vi hade tillsammans. Under hela min uppväxt har du alltid funnits där och ställt upp till 100% på både mig och Andreas.
Jag fick ha dig i mitt liv i 21 år och det var 21 härliga år. Jag är även glad över att du fick träffa min underbara son, även om det inte var för en längre stund. Jag ska berätta för honom när han blir äldre hur mycket du betyder för mig och vilken underbar person du va.
Nu är det snart 1 år sen du lämna oss och det känns lite jobbigt, men jag vet att du har det bättre nu.
Saknar dig Morfar! <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar